Kan man gå direkt när grönt lyser?
Didi och Jun lär sig övergångsstället steg för steg, lugnt och tryggt.
Vi övar ordentligt innan vi möter riktiga gatan.
Grönt lyste — och Jun satte fram foten
"Å, grönt! Kom igen!"
Jun satte glatt fram en fot.
Jag stod bredvid och var på väg att gå över gatan, men hjärtat hoppade lite till.
Kan man verkligen bara rusa iväg när det lyser grönt?
På riktiga gatan finns inga andra chanser om man gör fel. Därför bestämde vi oss för att öva ordentligt i WAGZAK JUMP.
Jag tryckte på knappen och ett vitt randigt övergångsställe dök upp mitt på skärmen. (Det är ingen riktig gata — det är en övning, så lugn!)
Då blixtrade säkerhetsfén fram och lade en lätt hand på Juns axel. "Jun, det finns viktiga regler att följa när man går över ett övergångsställe."
Rött ljus — ett steg bakom den gula linjen
Först när det lyser rött.
Jun smög sakta foten mot körbanan.
Fén sa snabbt: "När det är rött ska du ta ett steg tillbaka och vänta bakom den gula linjen."
Den gula linjen vid gatans kant är din "stanna här"-plats.
Jun backade och fén log. Jag ställde mig bredvid.
Att vänta är också ett viktigt trafikavtal. Ett steg tillbaka — lugnt och stilla!
Grönt lyser — men kan man bara gå?
Äntligen lyste det grönt.
"Grönt!" Jun ville springa ut igen.
Fén lyfte lugnt handen. "När det är grönt — titta först åt båda håll och se att bilarna verkligen har stannat, sedan går du."
Så vände vi huvudet åt vänster, sedan åt höger. Vi kontrollerade noga med egna ögon att alla bilar stod stilla.
Fén förklarade varför: "Om bilarna inte har stannat kan det bli en olycka."
Grönt ljus betyder inte "bara gå" — det betyder "kontrollera att det är säkert, sedan gå." Det här är verkligen viktigt!
Räck upp handen — så ser förarna dig!
Vi kontrollerade att bilarna stod stilla — nu är det dags att gå.
Fén sträckte armen högt upp. "Räck upp handen när du går över."
Vi är kortare än vuxna, så förarna kanske inte ser oss ordentligt.
Om vi räcker upp handen förstår föraren: "Åh, ett barn går över!" och bromsar ordentligt.
Jun sträckte armen högt och gick med stadiga steg. Att räcka upp handen är inte pinsamt — det är ett smart sätt att skydda sig själv.
Grönt blinkar — vad är säkrast?
Nu började signalen blinka.
Fén förklarade lugnt: "När grönt blinkar finns det två olika situationer att tänka på."
Om du ännu inte satt foten på övergångsstället — spring inte, utan vänta bakom den gula linjen tills nästa gröna signal.
Om du redan börjat gå — stanna inte mitt på stället, fortsätt i samma takt ända till andra sidan. Att stanna mitt i kan vara farligare.
Jun nickade. "Hur bråttom det än är — jag ska vara försiktig, försiktig!" Ju mer bråttom, desto lugnare — det är den snabbaste vägen!
Alla går på sitt eget sätt — och det är fint
Nu berättade fén något väldigt varmt.
"Alla kan gå över gatan lite på sitt eget sätt. Det viktiga är att alla tar sig över säkert på det sätt som passar dem."
En vän som har svårt att se lyssnar på den akustiska signalen som ljuder när det är grönt.
Den akustiska signalen är en fantastisk trafiksäkerhetsanordning som berättar "nu kan du gå" med ljud.
Med hjälp av en ledarhund eller en person bredvid räcker man upp handen och går sakta.
En vän som har svårt att höra tittar extra noga på trafikljusets färger och bilarnas rörelser.
En vän i rullstol och en vuxen med barnvagn kontrollerar också att bilarna har stannat och går sedan sakta.
Fén sa: "Alla kan ta sig säkert över — var och en på sitt sätt."
De orden fastnade i mitt hjärta. Jag ska vara tyst när min kompis går, så att den akustiska signalen hörs ordentligt.
Smala gränder och regniga dagar — hur ska man gå?
Fén visade fler platser. Det räcker inte att bara vara försiktig vid övergångsstället.
I smala gränder ska man inte springa. Runt hörnet kan en bil dyka upp plötsligt. Stanna en sekund och titta dig om innan du svänger.
